Körkortet av Ann-Charlotte Ekensten

Anton har kuggat i körkortsprovet - igen! Oh, vad han är arg! Hans kompis Hilda hjälper honom att plugga, de tittar på provet var nånstans han har gjort fel, och hon förklarar t..ex. hur man ska köra i en rondell. Han känner nog lite mer för Hilda än bara vänskap, trivs så oerhört i hennes sällskap. Den här gången lyckas han pricka körkortsprovet rätt, yes! Nu kan han plocka fram mopedbilen ur garaget, som han har väntat. Han kör runt i rondellen, alldeles för fort, och plötsligen kör han på bara två hjul, men den rätar ut sig igen. Uff, det kändes läskigt. Och än värre blir det, en polisbil med blåljus på vinkar honom åt sidan. Var hade han pappret som ersätter körkortet tills det kommit? Han hittar det till slut. Då dyker Hilda upp, med den röda triangeln som han gjort i ordning men glömt att sätta fast! Tur det, då blir det inga böter. Kör försiktigt, ler polisen. Anton är helt väck av all uppståndelse, så han får skjuts hem av Hilda. När de kommit fram får han en underbar puss på kinden, hon luktar så gott också!

Verkligen lätt att läsa, den här boken. Ändå ryms det mycket, man får en känsla för fascinationen för Epatraktorer. Fint även med relationen mellan Hilda och Anton.

Mulle och tårtkalasen av Lena Furberg

 

På ridskolan Blåbäret har en ponny blivit sjuk och självaste Mulle ska vikariera en månad. Det är väldigt tråkigt att långsamt gå i led, så Mulle hittar på ett monster för att kunna hoppa till. Ryttaren ramlar förstås av - och sen bjuds det på tårta! Mulle sätter snabbt ihop: en ofrivillig avsittning betyder tårta, och det blir tårta vareviga gång. En natt när han leker med sin vattenkopp får den spader och rinner oavbrutet. Hela Mulle och stallet blev dyngsura. Det var väl ändå inte hans fel? Så kommer uteritten, att rida i det farliga vildmarkslivet. Pinsamt nog har Mulle grimma under tränset, och ridläraren håller i honom. Så skämmigt! Barnen vill galoppera, men får inte för ridläraren. Då blir det oro bak i ledet, och slutligen fräser ponniesarna fram i galopp! Ingen ramlar av, förutom ridläraren, alla är glada, förutom ridläraren. Så blir det en avslutningstårta ändå, en särskilt god, och sen får Mulle flyttar hem igen.

Underbart om den mesta hästen Mulle! 

Astrid, alltid Astrid av Charlotta Lannebo och Maria Nilsson Thore

Astrid delar rum med sin syster Blanka, som storknar över att Astrid har det så stökigt. När äldsta brorsan Danne

äntligen flyttar ut ska de få varsitt hett efterlängtade rum. 

Det händer massvis i Astrids liv. T.ex. hatar hon potatis men har hittat en enkel lösning i matsalen - att gegga och kleta dem under bordet. Vilket förstås upptäcks. 

Många gånger tycker hon att det blir för rörigt, Det finns många skavdagar i hennes liv, där massvis känns fel och hon får utbrott. Till exempel när pappa har bäddat rent och det kliar på hela kroppen, tills han byter lakan till bomull och lägger sin morgonrock på henne, som är så härligt tung. 

Förresten, Astrid och Astrid - hon bestämde sig för att byta namn till Astrid för att det fanns så många starka kvinnor i släkten som hette så. Mamma och pappa fick finna sig helt enkelt och ansöka hos skatteverket.

En underbar bok att läsa högt, varje kapitel en hel värld! 

Rädda gården av Malin Eriksson Sjögärd

Hugo och morfar håller på med vårbruket. Det är mycket att göra, och de kör varsin traktor. Hela tiden kollar de vädret, det får inte regna! Hugos mamma kommer förbi med fikakorgen. När de kör igen, kliver morfar ur traktorn och ramlar ihop på marken. Hugo skriker till och rusar dit, får ingen kontakt med morfar. Han ringer sin mamma som kommer tillsammans med pappa, och de ringer efter en ambulans. Pappan och morfar skjutsas till sjukhuset. I Hugo växer ett beslut: han ska klara vårdbruket själv! 

En väldigt fin kort och lättläst berättelse om kärleken till bondelivet som slumrar i en och annan ungdom. 

Den riktiga solen av Peimaneh Mollazehi

Spanienresan är inställd. Salmans pappa måste hjälpa sin syster som bor i Baluchistan som ligger i Iran. Väl där i byn haffas pappan av stadens polis och förhörs. Alla är tokoroliga att han inte släpps fri, systerns man dog i fängelset. Salmans pappa ska skriva under en massa, att systerns man begick självmord, att de inte börjar jobba politiskt framöver. Under tiden får Salman solsting och ligger ett tag på sjukhuset. Den riktiga solen är mycket starkare än solen i Sverige! Däremot blir det kolsvart på natten. Vad kommer att hända med pappan?

Det märks att författaren vet vad hon skriver om. Språket är lättläst, men på vissa ställen blir det lite korthugget, då flyter det inte så bra. En läskig historia med ett bra slut. Man förstår verkligen hur Salman har det. Bra personporträtt, och väl insatt verkar författaren vara i situationen i Baluchistan.

Min mamma är snabbare än din av Emma Virke och Joanna Hellgren

I den Augustpris-nominerade bilderboken "Min mamma är snabbare än din" står två tjejer i förskolans

kapprum och väntar på sina mammor. Den ena mamman tar cykeln och kommer snabbt vara på plats, men nej, den andra mamman tar bussen och är snabbare ändå! Dessutom får mamman på cykeln punka på grund av glasbitar på marken. Och så fortsätter det, hela tiden är den ena mamman snabbare än den andra - tills de börjar samarbeta. Fantasin flödar vilt, på vissa ställen kan man fälla ut en sida för att skapa ytterligare vändning i berättelsen.

Det här är en story med tempo, man blir andfådd bara av att läsa. Jag gillar även den ritade texten i olika färger för varsin mamma, och så klart alla idéer som barnen har, hur deras mammor tar sig från A till B. En mamma tom dyker i havet. Jag kan tänka mig att man börjar fantisera själv om det man inte ser, och skapar en egen berättelse. 

Didi & Gogo väntar på bussen av Anna Höglund

Häng med på teater i det lilla formatet, med röd ridå och applåder i slutet! 

Didi och Gogo väntar på bussen. De för ett lågmält samtal. Det börjar med att Gogo frågar varför de sitter på bänken. Vi väntar, säger Didi. Jaha, javisst ja. Men vad betyder det? Vi väntar ju på bussen. Jaha, ja. Allt djupare borrar sig samtalet i det existentiella, men egentligen händer inte mycket. Jo, en lös hund med koppel släpandes efter dyker upp, de surrar fast kopplet runt busshållplatsskylten men släpper loss den igen. Inte ens hunden kunde avsluta deras väntan, inte heller regnet som öser ner. De anmärker att de inte förstår varandra, men kommer snart fram till att de inte skulle klara sig utan den andra. Och kanske kommer bussen imorgon. I slutet har det blivit mörkt.

Men en tydlig glimt till "I väntan på Godot" av Samuel Beckett skapar Anna Höglund ytterligare en klassiker i bilderboksformat. En hel teaterpjäs på några få sidor, en hel värld målat med några få ord och bilder. Fantastiskt!