Jag har lärt
mig ett nytt ord: tessra. Det betyder att man reser i tiden och är just vad Meg
Murray gör i boken Ett veck i tiden
av Madeleine L’Engle.
Megs
föräldrar är forskare och därför har hennes pappa rest iväg på hemligt arbete
åt regeringen. I början skickade han brev hem till familjen, men den senaste
tiden har de inte hört något från honom. Meg är övertygad om att hennes pappa
skulle komma tillbaka om han bara kunde, men barnen i skolan tror att pappan
övergivit familjen. Meg har inga kompisar och eftersom hon har ett hetsigt
humör hamnar hon hela tiden i bråk med elever som sagt något elakt om hennes
pappa.
En mörk och
stormig natt får Meg, hennes lillebror Charles Wallace och deras mamma besök av
fru Vadå. Senare får Meg också träffa fru Vem och fru Vilken, som kan hjälpa henne att hitta pappan. Tillsammans med Charles Wallace och sin nya kompis Calvin börjar Meg leta efter
sin pappa. Enda sättet att hitta honom är att tessra.
Tidsresor
spelar också en viktig roll i En nyckel
en gåta och fyra brev av Rebecca
Stead eftersom huvudpersonen, tolvåriga Miranda, har Ett veck i tiden som favoritbok. Hon har läst den massor av gånger
och funderar mycket över hur tiden är konstruerad och om tidsresor skulle vara
möjliga i verkligheten.
En dag blir Mirandas bästa (och enda) vän Sal
helt oprovocerat slagen på väg hem från skolan och efter det undviker han
Miranda. Hon blir tvungen att skaffa sig nya kompisar och pratar med Marcus,
killen som slog Sal. Hon frågar honom varför han slog Sal och Marcus svarar att
han bara ville se vad som hände.
Det är bara en av de underliga saker som händer under hösten
och som till en början inte verkar ha någonting med varandra att göra. En
uteliggare, som Miranda kallar skrattmannen, övar sparkar rakt ut i luften och
en naken man har setts springa på en gata i närheten av skolan. En dag när
Miranda kommer hem är lägenhetsdörren olåst och extranyckeln, som var gömd i
trapphuset, är borta. Senare upptäcker Miranda ett brev från en okänd avsändare
som verkar veta allt om hennes liv, även sådant som ännu inte hänt.
Jag tycker om de här böckerna för att de får mig att fundera
över framtiden och vilka konsekvenser våra handlingar får. Mirandas kompis Marcus
hävdar att tidsresor är möjliga i teorin eftersom tiden inte är en rak linje
framför oss utan alla ögonblick existerar samtidigt. Det är spännande att tänka
på. Samtidigt gillar jag att läsa om Meg och Miranda, som båda håller sig för
sig själva i början, men som under berättelsernas gång lär känna nya personer och
upptäcker att första intrycket inte alltid stämmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar