"Jag är bra på att berätta ur ett barnperspektiv", säger Nathalie Ruejas Jonson till DN när hon intervjuas 5. juni i år > Hon har fått det nyinrättade Lennart Hellsing-stipendiet.
Det lät spännande. Jag kastar mig över vår bokkatalog och hittar "Jag älskar inte", som för tillfället har en extra plats på vagnen i meröppet-avdelningen, där man kan komma in med egen nyckel. Där passar den bra, för den behöver kunna läsas när biblioteket för övrigt bara erbjuder Take-away.
Det roliga med bilderböcker är att de kan läsas snabbt. Och den här boken misstänker jag kommer även att läsas en gång till. Och ytterligare en gång, och sen går den i repeat. Om jag inte misstar mig. Jag ska testa i höst!
Berättelsen är enkel och genial, Vanja Burden har skrivit texten. Få meningar, först: jag älskar inte XXX, och sen: XXX älskar inte mig. Jag antar att barnen fattar på direkten, och följer med i rytmen. Jag vill veta, vad händer sen?
Dessa bilder sen, som hon fått stipendiet för, känns komplett i hela kroppen. Starka färger, ännu starkare känslouttryck. Tänk på första uppslaget när du blir väckt en morgon och inte vill öppna ögonen, helst. Hur lyckas Nathalie lägga så mycket uttryck i fyra streck? Nå, även resten av bilden känns, tydligt: VILL INTE!
Älskar den här redan, och längtar efter att få läsa högt igen. Läs intervju med Nathalie på förlagets hemsida >
Sist en stilla undran - kan även författare, illustratörer, bilderboksskapare som inte ges ut på Rabén & Sjögren få stipendiet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar