Visar inlägg med etikett Rån. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rån. Visa alla inlägg

fredag 28 juni 2013

Eviga glömskans allé

Eviga glömskans allé av Ritta Jacobsson är en riktig nagelbitare som jag knappt kunde lägga i från mig förrän jag läst slutet. Ritta Jacobsson bygger skickligt upp en verkligt nervpirrande och kuslig stämning. Gillar du rysare är det här boken för dig!

Sextonåriga Alexa ska vara ensam hemma i två månader medan hennes mamma Camilla arbetar som volontär i Zimbabwe. Det är inte första gången Alexa bor själv, men Camilla har inte varit borta så länge tidigare. Som tur är har Alexa sin mormor Karin i närheten. De står varandra nära och Alexa vet att hon alltid är välkommen till mormor i Blomsterbo.

En dag när Alexa besöker Karin beter hon sig så märkligt. Mormodern talar om att hon sett någon utanför fönstret. Hon säger också att hon talat med Alexas morfar Anton. Men Anton har varit död i många år. Nu avslöjar Karin att Anton dränkte sig i vattnet nedanför Blomsterbo.

Alexa vet inte vad hon ska tro. Karin fortsätter att bete sig förvirrat, ibland tycks hon knappt känna igen Alexa. Hon får även konstiga samtal från skyddat nummer. När Alexa läser i tidningen om våldsamma rån mot ensamma åldringar blir hon allt mer orolig. Hon kan inte göra sig kvitt känslan att det är någon som bevakar mormors hus.

måndag 20 maj 2013

Kickboxaren

Den gnager i mitt medvetande. För några dagar sedan läste jag Kickboxaren av Maria Björn och Niklas Krog och jag kan inte riktigt släppa den.

Boken handlar om 16-åriga Eremias. En dag på väg hem från skolan stöter han ihop med en kille i sin egen ålder. Killen frågar vad klockan är och när Eremias tar upp sin nya mobil för att kolla ger sig den andre på honom. Eremias kämpar emot, men får ta emot så mycket slag och sparkar att han till sist tappar taget om mobilen. Den andre springer därifrån.

Inom Eremias sjuder hatet och ilskan. Han ska hitta killen som gjorde det här. På killens knogar stod namnet Robin intatuerat. Det känns bra att ha ett namn.

Eremias inser att han måste lära sig slåss för att kunna hämnas och han tar kontakt med en kampsportsklubb.
Klubben har regler som säger att om man slåss utanför träningarna blir man genast utesluten. Eremias säger att han bara vill lära sig självförsvar.

I början är det tufft på träningarna, men Eremias blir alltmer en del av gänget och det känns bra. Eremias funderar på om mamma och tränarna trots allt har rätt när de säger att han inte ska slåss.

Så en dag möter han Robin igen. Nu måste Eremias välja hur han ska göra, hämnas eller låta bli.

Det här är en riktigt bra bok som väcker många tankar. Gör Eremias rätt och hur skulle du själv ha handlat i samma situation?