onsdag 9 december 2020

Stölden av Josefine Sundström och Emma Göthner


Saga sitter på trappan och ritar. Allt möjligt, och det uppslaget blir till enskilda ord, versaler, och en bild för varje ord. Fint gjort! 

Grannarna samlas och är bekymrade. Någon välter soptunnor och skräpar ner! Då hör Saga skrik. Hennes bästis och granne Samir har blivit av med en sko! 

En med röd, lurvig svans stryker runt i buskarna. Till slut kommer det fram att det är räven som tagit skon och har strött omkring sopor! Saga hittar hans gryt, och mycket riktigt, där fanns Samirs sko. Inte samma lysande färg som förut, men ändå, hans sko. 

Väldigt fina, söta teckningar. Snyggt också med sidan med extra mycket bilder, och även att vissa meningar är tryckta med versaler. Jag hade hoppats på lite längre stycken med versaler lite senare i boken? Men det kanske är bra att det inte blir för svårt direkt?

Ett härligt lagom äventyr för nybörjarläsaren, att läsa tillsammans.

tisdag 8 december 2020

Donny av Thomas Halling

 


Det här är en hemsk bok. Inget snack om saken. Otroligt lättläst, skickligt format av mästaren i ”lätt att läsa, svårt att glömma” Thomas Halling. 

Donny strular i skolan, låg impulskontroll, ständig oro i kroppen, ständig vrede, så han har assistent, Risto. Resten av klassen sneglar sensationslysten men helst från långt håll, han är så fruktansvärt ensam. Men han gillar Risto. 

Det är sämre med familjen därhemma, att gilla alltså. Pappan är konstant borta, finns bara som en oklar längtan. Mamman har ny karl, Lasse, mest för att supa. Det är sällan mamman dyker upp handlingskraftigt, hon flyttar från sängen till soffan och flaskan. Och skäller på Donny. Många ungdomsböcker om alkoholism tar de vuxnas parti, märker jag först nu. Den här skildrar allt från Donnys sida, och den gör det så bra! Den mamman vill inte jag träffa, ännu mindre bo med henne! 

Hur det börjar gå ännu mer snett måste jag lista ut nu... det är inte det viktiga. Men, såhär: Donny är ute och hungrig, stöttar på Zac, och för att slänga käft frågar han om han kunde låna en hundring. Han får 500 spänn, skrattande, och när Zac går därifrån ropar han att imorgon vill han ha 700 tillbaka! Cirkusen är igång, fordringar skjuter i höjden: först 700 spänn, sen en jacka, sen en mobil. Donny är rädd, för Zac umgås med de riktigt vidriga typerna. 

Hur det går? Ja, det får du veta om du lånar och läser.

Boken gick så under huden på mig. Elegant, brutal, och varnande, lättläst, hela tiden på Donnys sida. Inte att glömma omslagsbilden, där man inte ser vem det är. Vi alla kunde hamnat där.

måndag 7 december 2020

Death Note vol 1 av Tsugumi Ohba och Takeshi Obata

Shirigumin Ryuk tappar en svart notbok, rakt framför Light som uttråkat glor genom skolfönstret.


Light är bäst i sin årskurs och har kommit in i en prestigefylld skola. Han plockar upp häftet, och hittar informationen att han kan skriva in ett namn, så dör den personen om han även känner till ansiktet. Ryuk dyker upp framför en först skräckslagen Light, men de blir snabbt följeslagare. Och börjar mörda, dömda kriminella. 

Polisen, Lights pappa är chefen, är handfallen och kallar in L, en mystisk figur som ingen någonsin har sett. Ändå dyker L upp, och Light lyckas döda honom. Men det var inte L, utan bara ett sätt att locka information ur Light. 

Nu börjar en katt- och råtta lek, och de försöker lura ur den andra information. Men kan Light verkligen lita på Ryuk? En sådan djävulsk gåva brukar ha ett pris? 

Jag har läst de första delarna i den här Mangaserien för ett bra tag sen, tyckte om den redan då. Fantastiskt tecknat, när jag bläddrade till en sida hoppade jag till av skräck!

Kom också att tänka på den tyska författarens Goethes Faust, som tillskrev sin själ till Mephisto. Den har något ödesdigert över sig, verkar klart att det går dåligt! Eller?

tisdag 1 december 2020

Ceremonin av Kiera Cass

Amerika deltar i urvalet till nästa drottning, tillsammans med 35 andra tjejer. Det är hennes hemliga


pojkvän Aspen som övertalat henne att anmäla sig, inte hennes egen plan. Precis när hon ska fotas har han i princip friat, hon är så lycklig att hon strålar. Och hamnar i tävlingen, förstås. 

När hon ska åka gör Aspen slut. Amerika tillhör kast 5, Aspen 6, och han vill inte ligga henne till last. De är tillräckligt hungriga ändå, och kan behöva pengarna familjen får genom tävlingen. Väldigt ledsen åker Amerika till slottet, där hon drabbas av panik, och rusar ut i trädgården. Vakter försöker hindra henne, prinsen ingriper, ett första möte de emellan. Men Amerika har fått höra att hon ska vara honom till lags, i alla lägen, och när hon tror att han gör närmanden slåss hon. Får hon åka hem nu?

En typisk askungen-saga. Lite svårt att smälta ifrån feministisk synpunkt, men jag dras ändå med, och Amerika blir alltmer politiskt medveten. Rebellgrupper angriper slottet i omgångar, och hon blir alltmer intresserad av vad de egentligen är ute efter. Romantik och politik i förförisk kombination, inte illa! Och väldigt omtyckt!

lördag 28 november 2020

Vad gör man inte av Maja Hjertzell

 

Det här är en fantastisk, lättfotat berättad men sorgligt
tung historia som jag inte kan glömma!

Anders har pajat moppen på fyllan. Men det säger han knappast till mormor. Istället försöker han få igång Amazonen som står intryckt under linden på gården. Klart att batteriet har dött, så han får hitta hjälp. Till slut är de i alla fall på väg, han och mormor, på väg till morsans födelsedag.

Karoline bor med Hampus som inte alltid är så snäll mot henne. Dagarna går och hon stirrar bara i väggen för att bli löjligt lycklig i nån sekund när han kommer hem. Som en hund som viftar på svansen. Till råga på allt är mensen försenad och hon känner sig konstig i kroppen. Även hon stapplar ut ur bostaden för att bege sig till mamma på hennes födelsedag.

Sedan finns det Lea som inte ska dit - kanske för att Sanna ska det och de är så fruktansvärt osams att de aldrig vill vara i samma rum. Barnsligt, tycker Karoline. Hon tar bussen. Sanna åker visserligen bil dit, men hon kör som en dåre.
Tre av fyra syskon hamnar i alla fall hos mamma för att fira hennes födelsedag, och dramat kan börja...
Jag har läst den här boken för numera 4 år sedan men den släpper mig inte! Tätt berättat, ett andlöst tempo, mycket står mellan raderna men ändå bär texten hela vägen till ett slut som golvade mig. En modern vilda västern story om en white trash familj som klistrar sig fast i minnet som en kaktus! 


Ljus, ljus, ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen

Oj, vad jag tyckte om den här boken!


Handlingen är rätt lätt berättad men får också hållas hemlig: Den 14-åriga Mimi dumpar ner i den finska småstaden och Mariia blir hänförd. Hon dras till Mimis stora sorg som en nattfjäril mot ljuset. De två hänger tillsammans mer och mer och slingrar sig allt djupare omkring och i varandra. Det är underbart och bottenlöst sexigt. Mimi bor med en nästan slumpmässig skara släktingar i huset Oredan, de viktigaste saknas men spelar stor roll i dramaturgin. Året är 1986 och Tjernobyl har just spytt ut ett moln med gift, men enligt läraren är det ingen fara, det är bara de känsliga som drabbas.

Det är språket och gestaltningen som golvar mig. Författaren verkar befinna sig i ett drömlandskap där alla lekar fortfarande är möjliga men slutet av barndomen sträcker sina iskalla monsterfingrar över horisonten. Ibland tappas jag som läsare i sådana berättelser full av associationer, men Vilja-Tuulia glömmer inte mig - rätt som det är t.o.m tilltalas jag som "Bästa läsare"! Hon benar också ut en del tips hon har fått på skrivarkurser - för att med berått övermod leker sig förbi den ena efter den andra. Det är bara såå bra!

2011 kammade boken hem Finlandia Junior, motsvarigheten till Augustpriset barn/ungdom.

Det handlar om dig av Sandra Beijer

Hon, 15 årig Stockholmstjej, skriver om honom. Eller rättare, ett jag skriver om dig, ett stilgrepp som låter mig


som läsare falla handlöst, tappa distansen. Jag är också där, i berättelsen, i samma tid, i samma ålder - så skickligt!


I korta, andlösa kapitel beskriver hon sina möten med honom. De träffas på en fest, en av många fester där de träffas, där alla super och verkar hångla upp den som står närmast. Hon blir dock bottenlöst förälskad i just honom, varje minut utan honom en plåga, varje minut med honom också en plåga, han är mer reserverad och hon vet inte vart hon ska med sina känslor. När han inte ringer eller sms:a, ännu större plåga - ibland tänkte jag att det måste ha gått minst en månad utan kontakt, men hennes plåga är oproportionerlig redan efter typ en kvart utan honom!

Det här är äkta tonårskärlek - och en hjälp för alla som lider av denna!

Jag påminns om Barbara Voors "Älskade du" - skriven i förtvivlan över en kraschad förälskelse. Den tål också att läsas igen!