som läsare falla handlöst, tappa distansen. Jag är också där, i berättelsen, i samma tid, i samma ålder - så skickligt!
I korta, andlösa kapitel beskriver hon sina möten med honom. De träffas på en fest, en av många fester där de träffas, där alla super och verkar hångla upp den som står närmast. Hon blir dock bottenlöst förälskad i just honom, varje minut utan honom en plåga, varje minut med honom också en plåga, han är mer reserverad och hon vet inte vart hon ska med sina känslor. När han inte ringer eller sms:a, ännu större plåga - ibland tänkte jag att det måste ha gått minst en månad utan kontakt, men hennes plåga är oproportionerlig redan efter typ en kvart utan honom!
Det här är äkta tonårskärlek - och en hjälp för alla som lider av denna!
Jag påminns om Barbara Voors "Älskade du" - skriven i förtvivlan över en kraschad förälskelse. Den tål också att läsas igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar