Vad gör man inte av Maja Hjertzell

 

Det här är en fantastisk, lättfotat berättad men sorgligt
tung historia som jag inte kan glömma!

Anders har pajat moppen på fyllan. Men det säger han knappast till mormor. Istället försöker han få igång Amazonen som står intryckt under linden på gården. Klart att batteriet har dött, så han får hitta hjälp. Till slut är de i alla fall på väg, han och mormor, på väg till morsans födelsedag.

Karoline bor med Hampus som inte alltid är så snäll mot henne. Dagarna går och hon stirrar bara i väggen för att bli löjligt lycklig i nån sekund när han kommer hem. Som en hund som viftar på svansen. Till råga på allt är mensen försenad och hon känner sig konstig i kroppen. Även hon stapplar ut ur bostaden för att bege sig till mamma på hennes födelsedag.

Sedan finns det Lea som inte ska dit - kanske för att Sanna ska det och de är så fruktansvärt osams att de aldrig vill vara i samma rum. Barnsligt, tycker Karoline. Hon tar bussen. Sanna åker visserligen bil dit, men hon kör som en dåre.

Tre av fyra syskon hamnar i alla fall hos mamma för att fira hennes födelsedag, och dramat kan börja...

Jag har läst den här boken för numera 4 år sedan men den släpper mig inte! Tätt berättat, ett andlöst tempo, mycket står mellan raderna men ändå bär texten hela vägen till ett slut som golvade mig. En modern vilda västern story om en white trash familj som klistrar sig fast i minnet som en kaktus!